Kosmos
Kosmos är Svenska fysikersamfundets årsbok och innehåller längre artiklar om fysik, skrivna på svenska.
Syftet med årsboken att bidra till ökad kunskap om fysikämnets innehåll, bredd och betydelse för samhället. En central del i detta är att spegla den roll fysiken spelar för en modern världsbild. Genom att visa hur fysiken är avgörande för vår förståelse av universum och dess mångfald av fenomen, vill Kosmos bidra till en vetenskaplig syn på verkligheten. Läs hela programförklaringen för Kosmos här!
Kosmos har utgivits sedan 1921. Upplagan från 2025 är band nummer 101 och har som tema: attofysik.
Ansvariga för Kosmos 2025 är Anders Kastberg (redaktör) och Göran Durgé (grafisk formgivare).
Författaren till respektive artikel publicerad i Kosmos äger upphovsrätten till texten. Materialet publiceras under licensen CC BY-NC-SA 4.0. Det innebär att det är tillåtet för andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på materialet, förutsatt att upphovspersonen anges, att verket inte används för kommersiella ändamål och att licensen förblir densamma. För bildmaterial med källhänvisning gäller samma upphovsrättsliga regler som för källan.
Kosmos 2025
attofysik
- Attosekundpulser av ljus: historisk bakgrund, Anne L´Huillier
- Om tidsbegreppet, Erik B. Karlsson
- Övertoner av laserljus, Mette B. Gaarde
- Operans fysik – övertoner i ljud och ljus, Johan Mauritsson och Hedvig Jalhed
- Hur kan tider för jonisation av atomer studeras?, Jan Marcus Dahlström och Eva Lindroth
- Lasrar för attofysikvetenskap, Anne-Lise Viotti och Cord Arnold
- Relativistisk attofysik, László Veisz
- Elektrondetektion av och med attosekunderspulser, Andreas Hult Roos och Raimund Feifel