En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6

Utredningen tillsattes 27 april 2017, tog namnet ”STRUT” och det över 400 sidor långa betänkandet överlämnades 1 feb 2019. [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/02/sou-20196/]

Nedan följer en mycket kondenserad sammanfattning av några av förslagen.

Allmänt

Inför i högskolelagen, ansvaret att värna akademisk frihet, en tydligare betoning av utbildningens frihet, det kollegiala ansvaret och inflytandet samt sambandet mellan utbildning och forskning som en vägledande princip för lärarnas arbetsuppgifter.

Lämna en samlad proposition för högre utbildning och forskning varje mandatperiod enligt liknande modell som för de forskningspolitiska propositioner som funnits de senaste decennierna.

Inför en dialogbaserad process som resulterar i fyraåriga planeringsförutsättningar för lärosätet med avseende på mål för antal helårsstudenter på totalnivå samt mål för antal examina för utbildningar mot legitimationsyrken inom skola och hälso- och sjukvård, samt särskilda åtaganden och resurstilldelning.

Lärosäten bör kunna dela utbildningsutbudet och gemensamma examenstillstånd möjliggöras.

 

Ett samlat anslag för utbildning och forskning

Dagens två verksamhetsgrenar, utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå, bör slås ihop till en verksamhetsgren som finansieras med ett samlat anslag. Resurserna beräknas fortsatt och tilldelas dels för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dels för forskning och utbildning på forskarnivå

 

Forskning

Andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de totala forskningsintäkterna vid universitet och högskolor inom den närmsta åttaårsperioden. En sådan förändring kan genomföras genom att nya medel tillförs eller genom att medel omfördelas från de myndigheter som delar ut statliga forskningsbidrag.

Basresurs i form av en minsta nivå på de direkta forskningsanslagen med minst 12 000 kronor per helårsstudent, även vid utbyggnad/neddragning. Denna beräkning bör göras kopplat till utbildningsuppdraget vart fjärde år.

Översyn av den statliga externa forskningsfinansieringen i syfte att åstadkomma en samordnad och flexibel struktur.

Prestationsbaserad omfördelning av tilldelningen är inte motiverad till dess att en balans har uppnåtts mellan direkta anslag och externa medel. Externa medel och bibliometriska indikatorer främjar inte kvaliteten utan flyttar fokus till dessa indikatorer.

Lärosätena rekommenderas att, tillsammans med andra aktörer såsom UKÄ och Vetenskapsrådet, utarbeta ett nationellt ramverk för utvärdering av forskningen som är kvalitetsdrivande och ger god insyn.

Om det finns behov av att rikta resurser mot utpekade områden kan en modell liknande de strategiska forskningsområden som infördes i 2008 års forskningsproposition tillämpas.

 

Samverkan och samhällspåverkan

En generell fördelningsnyckel för samverkan eller samhällspåverkan i resurstilldelningssystemet är inte ändamålsenlig. Regeringen bör utforma särskilda satsningar där medel fördelas som direkta anslag efter en öppen utlysning.

 

Tilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

En fast bas och en årlig rörlig del föreslås utgöra vardera hälften av lärosätets totala tilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den rörliga delen föreslås styras av antalet helårsstudenter. Helårsprestationer tas bort för att undvika incitament att sänka examinationskrav.

Etableringen på arbetsmarknaden bör inte ligga till grund för resurstilldelningen.

 

Jämställdhet

Lärosätesspecifika mål inom prioriterade jämställdhetsområden bestäms för fyra år vid dialogen. Lärosätespecifika mål för andelen kvinnor vid nyrekrytering av professorer tas bort.

Max Kesselberg / Fysik och samhälle

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someone

Kommentarer inaktiverade.