IUPAP:s General Assembly 2017

IUPAPs avgående president Bruce McKellar, (University of Melbourne, Australien), till vänster, tackas av den tillträdande presidenten Kennedy Reed (Lawrence Livermore National Laboratory, USA) under IUPAP:s General Assembly i oktober 2017.

The International Union of Pure and Applied Physics (IUPAP) är en sammanslutning av
fysikerförsamlingar i olika länder – i dagsläget är sextio länder medlemmar.  Organisationens syfte
är att främja internationellt samarbete,  att verka för fysikens utveckling globalt och för användning av fysik när det gäller att tackla mänsklighetens problem. Många fysiker är välbekanta med IUPAP:s mångåriga arbete för standardisering av enheter, namn och symboler, liksom med det stöd som unionen ger till internationella konferenser. Den nyss avgångne presidenten Bruce
McKellar har nyligen skrivit en artikel i Physics Today 70, 10 (2017):(http:/doi.org/10.1063/PT.3.3707) där han diskuterar IUPAP:s roll. Den rekommenderas för alla som vill veta mer om organisationen och vilken roll internationella organisationer av den här typen kan spela.

Vart tredje år sammanträder IUPAP:s högsta beslutande organ,  General Assembly. Där röstar representanter för de olika medlemsländerna fram vilka personer som skall leda organisationen, vilka som skall ingå de många kommissionerna (inom fysikens olika fält), och vilka som skall representera IUPAP i diverse internationella sammanhang. Dessutom antas resolutioner som stakar ut arbetet framöver. En sådan General Assembly avhölls andra veckan i oktober 2017 i Sao Paulo i Brasilien och undertecknad var där som Sveriges representant, utsedd av Nationalkommittén för fysik, som utgörs av Svenska Fysikersamfundets styrelse. Sverige har varit medlem i IUPAP sedan 1923, året efter att organisationen bildades, och flera tidigare presidenter för IUPAP har varit svenskar, senast Cecilia Jarlskog 2011-2014. Svenska fysiker har m.a.o. en lång tradition av starkt engagemang i organisationen.

Resultatet av personvalen under General Assembly är först och främst att från och med årsskiftet och tre år framåt kommer IUPAP att ledas av Kennedy Reed  från Lawrence Livermore National Laboratory i USA. Utfallet för Sveriges del är att posten som ordförande i kommissionen för kärnfysik tillfaller  Claes Fahlander (Lund) samt att vi  dessutom är representerade i kommissionen för astropartikelfysik genom Joakim Edsjö (Stockholm), i  kommissionen för lågtemperatur-fysik genom Floriana Lombardi (Göteborg), i kommissionen för halvledarfysik genom Håkan Pettersson (Halmstad) , i kommissionen för fält och partiklar genom Johan Rathsman (Lund) och slutligen i kommissionen för atomär, molekylär och optisk fysik  genom Dag Hanstorp (Göteborg). Claes Fahlander kommer också att ingå i IUPAPs Executive Council.

Bland de resolutioner som antogs kan särskilt nämnas resolution nummer sexton angående omdefinieringen av SI-systemet. IUPAP var  en av enhets-systemets tillskyndare innan det infördes 1960 och har ett fortsatt starkt engagemang kring exakta och praktiska enhetsdefinitioner. Jämfört med situationen i  SI-systemets barndom så har definitionen av vissa enheter gjorts om, t.ex. så definieras numera enheten meter som den sträcka som ljuset färdas under en viss tid. Man använder alltså en naturkonstant (ljusets hastighet i vakuum),  samt definitionen av tid, som är väldefinierad via frekvensen från en atomär övergång, istället för den gamla prototypen. För SI-systemets problembarn, massdefinitionen, däremot, används fortfarande massprototypen i Paris. Under senare tid har det stått alltmer klart att denna inte är stabil utan att dess massa långsamt förändras på en mätbar nivå. “I vår tid är något sådant inte längre acceptabelt”, som det står i resolution nummer sexton.  För att råda bot på problemet måste massdefinitionen knytas till naturkonstanter. Andra definitioner, som t.ex.den för enheten ampere, definierad med hjälp av den kraft som uppstår mellan två strömförande ledare, är svåra att använda  i praktiken. Den planerade revisionen vill råda bot på båda dessa problem. Målet är att  enheterna kilogram, ampere, kelvin och mol skall definieras med hjälp av naturkonstanterna Plancks konstant, elementarladdningen, Boltzmanns konstant, och Avogadros tal. Hur detta kan göras i praktiken är en historia som innehåller mycket spännande fysik. Ordföranden i kommissionen för Symboler, nomenklatur, atomära massor och fundamentalkonstanter, Peter Mohr, har skrivit en artikel över ämnet i The Physics Teacher, den finns också att läsa på https://arxiv.org/abs/1503.03496 som rekommenderas alla som vill fördjupa sig i frågan.

Eva Lindroth
Styrelsemedlem Fysikersamfundet

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someone

Kommentarer inaktiverade.